Jag började läsa denna serien förra julen och efter 2,5 år så känns det mest skönt att denna serie nu är över. Visst, den var inte dålig, men inte fantastisk heller. Ett stort plus är dock de otroligt vackra omslagen som ser så snygga ut på min bokhylla!

 

Hela denna tredje boken var väldigt seg. Det snackas så mycket men det händer egentligen inte så mycket. Jag tröttnade även lite på Rhine och hade hellre velat se mer av Gabriel. Det var han som räddade andra boken lite men då han inte är med nästan någonting i den tredje så blev jag lite uttråkad då och då. Det kändes som Rhine tappade bort sig själv och sin styrka. Hon lät andra bossa över henne och gjorde många, många dåliga val utan att vi som läsare egentligen förstod varför. 

 

Sever är ett klart slut för denna serien. Den finns inga lösar trådar kavr och allt löste sig till slut. Alla problem bara försvann och de kan nu leva lyckliga i alla sina dagar. Personligen tycker jag inte om sådana slut. Allt löser sig för bra. Det känns inte verkliget. Men samtidigt är det skönt för då kan man lägga serien bakom sig och fokusera på andra böcker istället. 

 

Dock hade jag gärna velat veta lite mer om världen utanför karaktärerernas lilla ubbla. Vad hände där? För Lauren DeStefano lyckades kanske inte så bra med sina karaktärer men världen har potential och verkar riktigt intressant. 

 

Allt som allt så är The Chemical Garden serien är helt okej serie. Jag tycker att bok nr 1 var den absolut bästa, sedan tvåan och sist kommer Sever. Men även om de inte var så bra så får dessa snygga omslag i alla fall pryda min bokhylla. 

 

Första menignen: In the atlas the river still flows. 

Bästa karaktären: Gabriel

Antal sidor: 371

Betyg: 2.5/5