Girl of nightmares av Kandare Blake
Jag älskar att denna serien endast en en duologi och inte en triologi som är så himla populärt nu för tiden. Oftast känns det som att andra boken i en serie på 3 bara är där för utfyllnad men detta slipper man när det endast är 2 böcker.
Tyvärr måste jag medge att Girl of Nightmares inte var lika bra som första boken Anna Dressed in Blood. Boken var fortfarande bra och det var ett fantastiskt slut på serien men det var något saknades. Troligen var det för att Anna inte var med lika mycket i denna boken som i den första. Anna är helt klart min favoritkaraktär och därför saknade jag henne lite.
Dock är jag väldigt glad över att man får följa Cas, en manlig berättarröst. Det är inte många böcker där en kille är huvudkaraktären. Detta gör att denna serien blir mer unik. Dock fastnade jag inte så mycket för någon av de andra karaktärerna.
Dessutom tycker jag inte att denna boken var lika läskig och äcklig som den första. Det kan bero påatt konceptet inte längre är nytt för mig men det kändes som det var mindrw action och mer väntan på att något skulle hända.
Men som sagt, boken var riktigt bra och har du redan läst Anna Dressed in Blood så tycker jag självklart att du ska fortsätta att läsa och avsluta serien.
Första meningen: I think I killed a girl who looked like this once.
Bästa karaktären: Anna
Antal sidor: 378
Betyg: 4/5
The Evolution of Mara Dyer
Åh, nej. Nu sitter jag i den här sitsen igen. Att det var så länge sedan jag läste denna boken och det nu är dags att skriva recensionen. Jag ska försöka så gott jag kan utefter de anteckningar jag gjorde efter att jag läst ut denna då jag knappt kommer ihåg något. Läste denna i april så det var ett tag sedan....
The Evolution of Mara Dyer är andra boken i serien och även om man har lite bättre koll på vad det är som händer så är denna minst lika störd och läskig som den första boken. Flera gånger fick jag kalla kårar längsmed ryggraden och jag tror aldrig att jag läst en bok som lyckats få mig att känna så innan. Så är du ute efter något "creepy" så är detta den perfekta serien för dig!
Dock är The Evolution of Mara Dyer aningen segare än The Unbecoming of Mara Dyer men karaktärerna gjorde definitivt upp för detta. Jag bara älskar Jamie.
Det bästa med dessa böcker är att twisterna är så oförutsägbara. I 80% av de böcker jag läser så hinner man räkna ut vem "the bad guy" är eller hur man ska lösa mysteriet. Men Michelle Hodkin har verklgien lyckats med att få en helt förvirrad. Vad är verkligt? Vem är vem? Vad händer nu?
Dessutom använder Michelle Hodkin ett lätt språk vilket gör boken relativt lättläst. Jag kan därför rekomendera denna serie till dig som känner sig lite osäker på engelskan. Det går dessutom snabbt att läsa ut den även om den är på över 500 sidor. Det positiva med stort typsnitt! (det negatiav är väl att regnskogen skövlas och att jorden därmed en dag kommer gå under, men äh, det är ett senare problem!)
Jag längtar så till tredje och sista delen i serien, The Retrubution of Mara Dyer, som kommer ut i oktober!
Första menignen: I woke up on the morning on some day in some hospital to find a stranger sitting in my room.
Bästa karaktären: Mara/Jamie
Antal sidor: 527
Betyg: 4/5
The Unbecoming of Mara Dyer av Michelle Hodkin
Oj, det kommer bli lite svårt för mig att skriva denna recensionen då jag faktiskt redan har läst uppföljaren och jag ska försöka att inte blanda ihop dem (som ni kanske märker så ligger jag lite efter med mina recensioner, läste denna i februari....)
Jag har känt till denna boken väldigt länge men inte riktigt varit intresserad av att plocka upp den. Den verkade som en mörk contemprary och det är inte riktigt min grej. När sedan alla "Best 12 of 2012" videos kom upp på YouTube så verkade denna vara med överallt! Därför valde jag att ge den en chans och om jag hade hatat den så hade den i alla fall sett grymt snygg ut på min bokhylla.
Och OMG! Denna var helt fantastisk. Direkt fick jag känslan av Black Swan. Ni vet filmen med Natalie Portman där man inte vet vad som är verklighet och inte. Man blir helt uppskrämd och pulsen ligger på max genom hela filmen. Likadant var det i denna boken. Den var riktigt läskig ibland och troligen den bok som jag läst än så länge som passar bäst in i "skräck" genren. Jag kan verklgien tänka mig denna boken som en film.
Och eftersom jag hade så låga förväntningar på hela boken så blev den såklart en glad överraskning. Det bästa som finns är att läsa en bok som man underskattar. Det finns ju inget värre i alla fall än att bli besviken på en bok som man verkligen trodde skulle bli fantastisk.
Jag älskar även Noah och kan påstå att jag är lite smått kär i honom (inte lika mycket längre efter att ha läst andra boken men jag gillar honom fortfarande). Sen måste jag säga att slutet är helt förvirrande och världens största cliffhanger. Så jag rekomenderar att ni har andra boken, The Evolution of Mara Dyer, hemma så ni kan hugga in på den direkt. Tyvärr slutar även andra boken med en cliffhanger och tredje kommer inte ut förens i oktober...
Första menignen: The ornate script on the board twisted in the candlelight, making the letters and numbers dance in my head. (Lek aldrig med Ouija-brädor!!)
Bästa karaktären: Noah
Antal sidor: 452
Betyg: 4/5
Anna Dressed in Blood av Kendare Blake
PS: Haha, jag vet inte vad det är med mig men författarens efternamn är Blake och inte Blade!
Wow, wow, wow! Vilken fantastisk bok. Jag satsade på att läsa en del "läskiga"böcker under halloween och denna boken var den enda som faktiskt lyckades vara läskig. Inte satt jag och skreck för mig själv men jag tyckte nog att det var lite läskigt att släcka lampan på kvällen.
Jag kan inte säga något negativt om denna boken utom en. Jag kommer tillbaka till det senare, men nu börjar vi med det positiva.
Det är så hilma många YA böcker där ute som bara upprepar samma sak hela tiden. Alla miljontals paranormal böcker som handlar om samma sak och dystopier som man nästan kan utantill utan att ha läst boken. Men Anna Dressed In Blood är helt unik. Jag har i alla fall inte läst eller hört talas om något liknande.
Jag älskar Anna som karaktär. Hon är så otroligt ond men ändå god samtidigt. För er som inte läst boken så kan det nog vara svårt att förstå. Men så fort Anna var med kunde jag inte lägga ifårn mig boken. Jag vill så läsa andra boken i serien, Girl of Nightmares, så jag kan få mer av henne.
Det var ett enkelt språk som var lätt att fälja. Ibland kan det vara lite svårt att få in ett flow när man läser engelska böcker då man ibland får gå tillbaka och läsa om någon mening som man inte förstod men detta var inget problem. Den var lätt att läsa och jag läste ut den på endast en dag.
Nu kommer vi dock till problemet. Romantiken....Varför, varför, varför?? Den kom bara helt plötligt och det fanns ingen logik bakom den. Om den inte hade funnits där hade boken varit helt perfekt. Nu får den bara en 4,5/5
Första meningen: The grease-slicked hair is a dead gieaway - no pun intended.
Bästa karaktären: Anna (a.k.a Anna Dressed In Blood)
Övriga böcker i serien: Girl of Nightmares
Antal sidor: 369
Betyg: 5/5 (egentligen 4,5/5 men det får bli en 5:a ändå)
Ten av Gretchen McNeil
PS: Det ska stå Gretchen inte Gratchen! (Jag kan inte stava)
Jag måste börja denna recension med att säga att jag hade väldigt höga förväntningar på denna boken och det är aldrig bra att läsa en bok med för höga förväntningar. Visst var den bra, jag kunde knappt lägga ifrån mig boken men jag väntade mig något mer helt enkelt.
Jag älskar känslan av "Fredagen den trettonde" över denna boken (om ni sett filmen vet ni vad jag snackar om). 10 ungdomar som är på en ö för att festa och så dör de en och en. Jag älskade boken enda fram till slutet. Slutat bara förstörde allt för mig. Hela bakgrunden till varför personen dödade dem kändes ogenomtänkt och hur personen faktiskt lyckades har jag ingen aning om. Slutet kändes som en riktigt B-film.
Men om man inte tänker på slutet utan fokuserar på övriga delen av boken så var den helt fantastisk. Jag kunde verkligen inte lägga ifårn mig den. Jag började läsa på planet ner till Gran Canaria och jag kunde inte göra något annat än att läsa innan den var utläst. Jag är inte en person som läser väldigt länge i taget. Jag har lite problem med mina ögon och brukar då få huvudväk om jag läser för länge utan paus men när det gällde denna boken brydde jag mig verkligen inte. Jag var bara tvungen att veta vad som hände och vem mördaren var.
Dock kände jag att det saknandes lite när det gäller karaktärerna. De kändes väldigt ytliga och jag förstår inte heller hur Meg kunde vara vän med Minnie. Jag vet att Minnie har en sjukdom som gör henne till den hon är men oavsätt det så skulle jag själv aldrig stått ut med någon som behandlade mig så illa, sjukdom eller inte.
Sättet alla reagerade på när folk började mördas kändes också lite fake. Om det hade varit jag och 2 av mina vänner hade mördats på hämska sätt så hade jag troligen satt mig i ett hörn och gråtit efter mamma, inte tänkt på att kyssa pojkar.
Men oavsätt det så var det en riktigt bra bok och det var roligt att läsa den till Halloween. Jag funderar på att ge den en 3:a eller en 4:a men bara för att jag verkligen inte kunde lägga ifårn mig boken så får det någ bli en 4:a ändå.
Första menignen: Minnie's face was deathly pale.
Bästa karaktären: Ben
Antal sidor: 294
Betyg: 4/5
172 Hours on the Moon av Johan Harstad
Tyvärr måste jag säga att jag var besviken på denna boken. Den började väldigt segt. Det tog säkert 2 tredjedelar av boken innan de ens landade på månen. Efter det gick allt alldeles för fort. Det kändes som om Johan Harstad valde att fördjupa sig i helt fel delar av historien.
Jag ville veta mer om vad som egentligen hända på månen. Varför? Hur? Vad hände med de andra som besökt månen? Jag ville ha mer av det goda helt enkelt och mindra snack om vad de ska äta till middag eller hur skönt det är att ta en dusch.
Dock när de sista 50 sidorna kom blev boken helt fantastiskt underbar. VAD ÄR DET SOM HÄNDER?!?! Var det enda som gick runt i mitt huvud. Wow, säger jag bara. Om Johan Harstad hade fokuserat mer på den hade detta kunnat bli en av de bästa böckerna någonsin.
Jag måste också applådera Johan Harstad för denna spännande miljön har har valt. Sci-Fi är såklart inget ovanligt i bokvärlden men fantasin och kreativiteten som krävts för att få ihop boken är fantastik. Bilderna vid varje kapitelbyte får även hela historien att verka så mycket mer verklig.
Karaktärerna är dock inget att hylla. Karaktärer är alltid viktiga i en bok och kanske var det därför jag inte gillade denna så mycket. Hela början bygger på att man ska gilla karaktärerna och ingen av dem föll mig i smaken. Det kändes aldrig som om man riktigt lyckade lära känna dem och självklart var den mest fruktansvärda karaktären huvudpersonen i denna boken.
Allt som allt skulle jag säga att detta var en okej bok. Om du har börjat läsa den, stå ut de första 200 sidorna. Den blir otroligt bra i slutet men är du osäker på om du ska läsa eller köpa denna så kan jag lova er att det finns bättre böcker där ute.
Första meningen: "Gentlemen, it's time," Dr. _______ said, eyeing the seven men in suits seated around the large conference table.
Bästa karaktären: ?
Antal sidor: 351
Betyg: 3/5
The Sisters Brothers
INGEN STJÄRNA FÖR DENNA BOKEN!
Äntligen har jag läst ut denna förfärliga bok. Jag var tvugnen att läsa denna boken till engelskan i skolan och efter första kapitlet visste jag att jag skulle hata den. Det har nu tagit ca 5 veckor att läsa ut den, men det är äntligen färdigt.
Hermann Kermit Warm is going to die. The enigmatic and powerful man known only as the Commodore has ordered it, and his henchmen, Eli and Charlie Sisters, will make sure of it. Though Eli doesn't share his brother's appetite for whiskey and killing, he's never known anything else. But their prey isn't an easy mark, and on the road from Oregon City to Warm's gold-mining claim outside Sacramento, Eli begins to question what he does for a living–and whom he does it for.
Det konstiga är att boken har fått väldigt bra kritik. Den har blivit nominerad till en del priser och på Goodreads har den riktigt höga betyg. Jag har dock ingen aning vad folk ser i denna boken. Jag tror att det är ca 50 personer som har dött i boken och för ingen orsak. Charlie behövde en yxa så han döda fem personer utan att blinka. De träffade en gammal man i skogen, woops så hade de dödat honom också. För mig spelar det ingen roll om det finns mycket våld i böckerna men det måste finnas en orsak bakom.
The Sisters Brothers är en väldigt obehaglig bok. Det är så lätt för bröderna att döda någon annan. Det är lika lätt för dem som att gå eller andas. Det är det som gör att boken känns så obehaglig. Jag förstår inte heller syftet med berättelsen. Hela boken består av massor lösryckta händelser som inte verkar ha något med varandra att göra. Nej jag är glad att denna boken äntligen är utläst och jag rekomenderar den inte till någon!
Äntligen har jag läst ut denna förfärliga bok. Jag var tvugnen att läsa denna boken till engelskan i skolan och efter första kapitlet visste jag att jag skulle hata den. Det har nu tagit ca 5 veckor att läsa ut den, men det är äntligen färdigt.
Hermann Kermit Warm is going to die. The enigmatic and powerful man known only as the Commodore has ordered it, and his henchmen, Eli and Charlie Sisters, will make sure of it. Though Eli doesn't share his brother's appetite for whiskey and killing, he's never known anything else. But their prey isn't an easy mark, and on the road from Oregon City to Warm's gold-mining claim outside Sacramento, Eli begins to question what he does for a living–and whom he does it for.
Det konstiga är att boken har fått väldigt bra kritik. Den har blivit nominerad till en del priser och på Goodreads har den riktigt höga betyg. Jag har dock ingen aning vad folk ser i denna boken. Jag tror att det är ca 50 personer som har dött i boken och för ingen orsak. Charlie behövde en yxa så han döda fem personer utan att blinka. De träffade en gammal man i skogen, woops så hade de dödat honom också. För mig spelar det ingen roll om det finns mycket våld i böckerna men det måste finnas en orsak bakom.
The Sisters Brothers är en väldigt obehaglig bok. Det är så lätt för bröderna att döda någon annan. Det är lika lätt för dem som att gå eller andas. Det är det som gör att boken känns så obehaglig. Jag förstår inte heller syftet med berättelsen. Hela boken består av massor lösryckta händelser som inte verkar ha något med varandra att göra. Nej jag är glad att denna boken äntligen är utläst och jag rekomenderar den inte till någon!
The Forbidden Game av L.J. Smith
Det var nu ett tag sedan jag läste ut denna boken men jag kommer fortfarande ihåg varje sida av den. Den var otroligt spännande och ibland kändes det som en skräckis. Drömmde mardrömmar i flera nätter (men det är kanske bara jag som är lite feg)
En dag bestämmer sig Jenny för att köpa ett spel till sin pojkvän i födelsedagspresent som de kan spela med vänner på kvällen. Hon går in en mystisk affär och där träffar hon den otroligt snygga Julian som ger henne ett tips på ett spel. När Jenny ser det måste hon bara köpa det. Spelet går ut på att man ska bygga upp ett hus i papper, efter det ska man måla sin värsta mardrömm på ett papper och lägga i något av husets rum. Innan de kan blinka vaknar de upp i ett rum de inte känner igen. Spelet har blivigt verklighet och Jenny och vännerna måste nu möta sina värsta mardrömma innan de kan ta sig ut, men alla är inte tillräckligt starka.
Boken är skriven av författaren till VAmpire Diaries och jag tycker att hon har lyckats minst lika bra med denna bok. Boken är uppdelad i tre olika delar som handlar om olika saker. Jag kan inte berätta vad del 2 och 3 handlar om men jag kan säga att de är riktigt spännande.
Boken är på 750 sidor men det gör ingenting. Boken är så spännande att man inte vill att den ska ta slut.