Jag vill börja med att tacka Harlequin för detta recensionsexemplar!

 

Jag har tidigare endast läst en bok av Gena Showalter och det är Alice in Zombieland (svenska översättnignen hittar ni HÄR) och även om den var bra så var den inte någon fulpottare. Tyvärr måste jag säga samma sak om Insnärjd. Boken hade dock stor potential och jag tror att kommande böcker i serien kommer vara bättre. 

 

Insnärjd är en paranormal-bok men inte din vanliga standard "tjej möter vampyr/varulv kille och blir hopplöst kär". Här får man istället följa en kille (ett plus för en manlig huvudkaraktär!) som har 4 själar fångade inuti sig. Lite som The Host typ. Dessutom får man följa en tjej som heter Mary som jag i början trodde skulle bli "kärleken". Men även här förvånade Gena Showalter. Istället för ett kärlekspar där man får följa båda parter får man här följa två kärlekspar där huvudkaraktärerna är en från varje par. Tummen upp för det Gena!

 

Dock kändes inte relationen i någon av paren äkta. Det tog liksom tre sekunder och sen var de hopplöst kära och skulle kasta sig framför en lastbil för varandra. Och det var nog detta som drog ner hela boken. För kan man inte ta karaktärerna och deras relationer till varandra seriöst så kan man inte ta boken seriöst överhuvudtaget. 

 

Men för hoppningsvis kommer dessa realtioner att förbättras i de senare böckerna. För världen och de intriger som Gena Showalter byggde upp är väldigt intressanta. Jag vill veta mer om vampyrerna och alla andra paranormal-varelser som finns. Så jag kommer definitivt att fortsätta läsa denna serien.

 

Om du gillar paranormal men har tröttnat lite på de steriotypiska böckerna för denna serie så skulle jag rekomendera Insnärjd. En annorlunda paranormal helt enkelt som är väldigt lätt- och snabbläst. Mitt tips är att köpa boken från Harlequiens egen sida om du vill ha den på svenska! 

 

Första meningen: En kyrkogård. Nej. Nej, nej, nej!

Bästa karaktären: Aden

Antal sidor: 395

Betyg: 3/5

 

 

Jag vill börja med att tacka Mörkesdottir förlag för recensionsexet av denna boken. 

 

Vingar av glas är andra boken i halvblodstriologin och den är betydligt tunnare än vad första boken, Halvblod, var. Jag läste första boken i juni och jag kom därför inte riktigt ihåg vad som hade hänt och vilka alla karaktärer var. Men efter ca 50 sidor kom allt tillbaka till mig igen. Jag borde ha läst om första boken men då den är nästan 700 sidor lång hade jag tyvärr inte tid för det. 

 

Även om det inte sker speciellt mycket under boken gång så måste jag säga att det var en bra andra bok i en triologi. Första boken ska vara sprängfylld med nya karaktärer, miljöer och händelser (vilket Halvblod var). Andra boken ska innehålla karaktärsutveckling och uppbyggnad inför sista och tredje delen som ska lämna ett avtryck och ge ett bra avslut. Vingar av glas ger verkligen bra karaktärutveckling hos alla karaktärer. 

 

Även om slutet kanske inte var så oväntat som jag hade önskat mig (det fanns för uppenbara ledtrådar) så älskade jag det och, wow vilken cliffhanger. Jag måste få veta vad som händer med Alexander nu! 

 

Som jag redan har pekat ut så hände det inte speciellt mycket i boken om man tänker action-sätt. Men det kom då och då upp vissa twistar som jag inte trodde skulle komma. Och även om jag inte förstår relationen mellan Aveline och Billy (han gör något som jag personligen aldrig någonsin hade kunnat förlåta) så måste jag säga att jag gillar romantiken i denna boken. Det är så mycket drama mellan Aveline, Billy, Alexander och till och med Caroline att man aldrig blir uttråkad. 

 

Som sagt tycker jag att detta var en bra andra bok till en serie men jag hade önskat lite mer höndelseutveckling och inte endast karaktärsutveckling. Men jag rekomenderar starkt denna serien till er som gillar vampyrer och änglar och känner er redo för att ge er in i "vuxenlitteraturen". Jag ser fram emot sista och avslutande delen i triologin, Leva älska brinna dö (seriöst en av de bästa titlarna till en bok någonsin), när den kommer ut (om det är någon som vet när den kommer ut så får ni gjärna kommentera nedan för jag kan inte vänta!)

 

Första meningen: "Förlåt", sa han i drömmen. "Förlåt för att jag älskar dig."

Bästa karaktären: Domino

Antal sidor: 351

Betyg: 4/5

 

Ingen missade väl Cirkeln förra året. Boken blev en stor hitt och jag tror inte att det finns många bokintresserade svenskar där ute som inte har läst boken. Eld är fortsättningen på serien och jag måste säga att jag tycker att Eld var ännu bättre än Cirkeln. 

Man får följa så många karaktärer i denna boken. I första boken tyckte jag att det var väldigt jobbigt och förvirrande men nu när man har lärt känna karaktärerna bättre gillar jag det verkligen. Jag har mina favoriter bland tjejerna och jag väntar alltid på att få läsa ur hennes synvinkel (Vanessa). Karaktärerna utvecklas även så otroligt mycket i boken.

Dock var det lite för mycket drama och för lite ondska för min smak. Jag hade velat ha mer action och hämskheter. Men som vanligt var slutet, när ondskan väl vågade visa sig, helt otrolig. Jag kunde absolut inte lägga ifrån mig boken. 

Det tog dock ett bra tag för mig att läsa ut denna boken. Under sommaran läser jag oftast en bok på 2-3 dagar men denna tog nog nästan en vecka. Jag kan inte heller skylla på att det var många sidor för texten är väldigt stor och den är på svenska då jag i vanliga fall läser på engelska. 

Men allt som allt så var det en väldigt bra bok och för att vara svenskskriven så var den otrolig!

Första meningen: Solljuset sköljer in genom rummets höga fönster och blottläger varje gammal smutsfläck på de vita vävtapeterna
Bästa karaktären: Vanessa

Antal sidor: 634

Betyg: 4/5

Jag fick denna boken som ett resencionsexemplar från Mörkersdottir förlag precis innan jag åkte på bilsemester med mina föräldrar och Halvblod var min bästa vän på den långa bilresan ner till Spanien. Halvblod är en mer vuxen och mognare version av Twilight. Men ni "twilight-hatare" bli inte rädda för denna boken bara pågrund av att jag jämförde den med Twilight. Känslan över Halvblod är helt annorlunda från den över Twilight. Aveline är en stark karaktär som inte är rädd för att stå upp för sig själv, kämpa för vad hon vill och bli fly förbannad på folk som krossar hennes hjärta och som inte bara gömmer sig i ett hörn och gråter som Bella gör i Twilight. 

Okej, nog med jämförelse med Twilight nu. Jag tyckte verkligen om denna boken. Orsaken till att jag inte skrev älska är att den var aningen seg. Boken är på 663 sidor och den hade lätt kunnat kortas ner några hundra sidor. Men just för mig var det perfekt att den var så lång därför att den precis räckte under mina två dagar i bilen. 

Jag gillar hur Sofie Trinh Johansson har bygg upp boken. Från början känns det som man fumblar i mörkret. Man har ingen aning om vad som händer. Vem är efter dem?, Vem är hon egentligen?, Vem är Billy?, Vart ska dem?. Men mysterierna löses sakta men säkert upp och på så sätt behålls spänningen och behovet av att läsa vända blad genom hela boken.

Jag måste dock säga att jag är trött på alla dessa triangel-draman. Boken kändes så orginell förutom just detta moment. Man vet ju ändå vem huvudpersonen alltid väljer. Jag förstår inte varför alla författare vill skriva om samma sak. Nej, om man hade skippat triangel-dramat och snabbat på takten i boken lite så hade den fått en klar femma. Nu blir det dock "bara" en fyra.

Nu låter det som om boken var förfärlig men det var den verkligen inte. Det är en av mina nya favoriter och om man tittar på svenska böcker som släppts inom de närmaste åren så är nog detta en av mina favoriter. Jag kan varmt rekomendera den till alla som fortfarande känner lite kärlek till Twilight men vill läsa något mer vuxet och moget.  

Jag ser otroligt mycket fram emot andra boken i serien, Vingar av glas, som troligen kommer ut någon gång i november eller december. 

Första meningen: Drömmar - kommer man någonsin ifrån dem?
Bästa karaktär: Aveline
Antal sidor: 662
Betyg: 4/5