Monsters of Men av Patrick Ness
Och så har vi kommit fram till slutet av Patrick Ness fantastiska The Chaos Walking serie. Om du vill kan du läsa mina recensioner för de två tidigare böckerna i serien genom att trycka på deras titelar, The Knife of Never Letting Go och The Ask and the Answer.
The Chaos Walking serien är en av de bästa serierna jag någonsin läst, den ligger i toppen där med The Hungergames och The Maze Runner. Patrick Ness är otroligt duktig på att bygga upp trovärdiga miljöer och jag älskar hur denna serien både är en dystopi samt en Sci-Fi.
För att sammanfatta serien så handlar den om en pojke som heter Todd. Han bor på en planet där alla kan höra varandras tankar i något som kallas Noise. I byn där han bor lever endast män. Han har under hela sin uppväxt fått veta att alla kvinnor dog då de landade på planeten efter som detta Noise egentligen är en sjukdom som de infödda varelserna, Spackle, släppte lös i ett krig som pågick för ett antal år sedan. Plötslig upptäcker dock Todd en plats som är helt tyst. Men platsen verkar röra på sig och det visar sig vara en flicka som nyligen landat på planeten. Todd förstår att världen han lever i inte är som han alltid trott och bestämmer sig för att fly. Detta är vad som händer i första boken och resten av böckerna innehåller intriger, krig och starka starka känslor.
Denna serien, framförallt sista boken, är sånna böcker som man inte kan sitta och läsa i flera timmar i sträck. Ibland var jag tvungen till att lägga ner dem för att bearbeta vad jag hade läst. Den är väldigt mörk på vissa ställen och är man, som jag, tjej så tar man nog änne värre till sig när man kommer till andra och tredje boken eftersom de behandlas väldigt illa.
Det jag älskade med Monster of Men var att den gav ett sånt bra avslut till serien. Det var ett öppet slut men ändå ett slut där man känner sig nöjd i slutet och kan gå vidare med sitt liv utan att hela tiden tänka "Men vad händer med Todd!".
En annan sak som Patrick Ness är otroligt duktig på är sin karaktärutveckling. Det är otroligt hur mycket både Todd och Viola växer upp under seriens gång. I början såg jag Todd som en tretton-årig liten pojke som var rädd för det mesta men i slutet av denna boken hade han verkligen växt upp och jag såg honom som en man. En annan sak är att Patrick Ness verkligen inte "favoriserar" någon karaktär. Ibland kan vissa karaktärer, framförallt huvudpersonen, bli för bra. Att de alltid gör vad som är rätt och även om de gör ett misstag så var det egentligen inte deras fel. I dessa böcker är det absolut inte så. Man får se ALLA karaktärers goda och onda sidor. Även den mest onda karaktären har faktiskt en god sida. Och Todd har en ganska dominant ond sida ibland. Det gör alla karaktärer så mycket mer verkliga.
Oj, detta blev en lång text och om du har lyckats ta dig igenom den så säger jag grattis. Jag tycker verkligen att DU ska ta och läsa dessa böcker. De är så otroligt bra skrivna (vädigt annorlunda dock) och de väcker så starka känslor och tankar.
Första menigen: "We hit the Spackle head on!" the Major shouts at the men, aiming his Noise right in the middle of everyone's heads.
Bästa karaktären: Hmm, är nog lika denna gången mellan Todd och The Mayor (bara för att han får mig helt förvirrad i denna boken).
Övriga böcker i serien: The Knife of Never Letting Go (1) och The Ask and the Answer (2)
Antal sidor: 603
Betyg: 5/5!
Kommentarer
Trackback