Jag måste tyvärr säga att jag var besviken på Bloodlines. Efter Vampire Academy hade jag väldigt höga förväntningar på Richelle Mead och tyvärr kunde hon inte nå upp till dem denna gången. Det känns nästan som om hon har gått över från att skriva paranormal till att skriva deckare och tyvärr har jag aldrig varit ett fan av deckare. 

Genom hela VA-serien älskade jag Sydney. Hon verkade som en cool, tuff och orädd tjej som tog saken i sina egna händer och bestämde över sig själv. Hon verkade så lik Rose, men det finns ingen likhet hellan Rose och Sydney. I Bloodlines framstår hon som en ung liten tjej som inte vågar stå upp för sig själv. Någon som låter folk gå rakt över henne och som bara tycker synd om sig själv. Jag saknar Rose så ortoligt mycket!

Inte ens Adrian kunde lysa upp denna boken. Jag har alltid älskat Adrian och blev överlycklig att han skulle få vara med i denna spin-off serie men allt han gör genom hela boken är att dricka och komma med spydiga kommentarer (även om jag älskar dem) Dock tror jag att han kommer att skärpa till sig i de andra böckerna i serien och bara pågrund av honom kommer jag fortsätta läsa denna serie. 

En annan sak jag inte gillade med Bloodlines var att varenda person med lite vett i huvudet hade kunnat lista ut "mysteriet" långt innan Sydney gjorde det. Och när hon väl fick reda på det var jag tvungen att säga "Nähä, menar du verkligen det" med en stor dos av ironi i rösten. Jag orkar bara inte med dumma fega huvudkaraktärer, varför kan inte bara Adrian få berätta istället?!

En annan sak jag måste ta upp är att Sydney verkar ha en ätstörning. Detta märkte man av redan i VA böckerna men i Bloodlines blir det ännu mer tydligt. Då hon är omkring dessa långa och smala Moroi-vampyrerna bli hon väldigt osäker på sig själv och på varannan sida står det om hur lite hon borde äta. Dock känns det lite som om Richelle Mead har "gömt" detta problemet och om hon bara går ut med det och man får reda på att det är ett problem (nu verkar det mer som "jag är tjock och måste sluta äta och alla tycker det samma" ungefär) så kan det få serien att kännas lite mer trovärdig. 

Nu har jag babblat på ett tag och även om jag skrivit mest negativa saker så måste jag ändå säga att boken är läsvärd och om du är en VA fan så ska du verkligen fortätta läsa serien. Jag hade dock väldigt höga förväntningar på boken vilket förstörde det lite men du bör defenetivt inte bli rädd för att läsa denna boken. 

Första meningen: I couldn't breath.

Sista meningen: Dimitri Belikov had arrived.
Bästa karaktären: Adrian Ivashkov (även om han var en liten besvikelse)

Största besvikelsen: Sydney

Bästa med boken: Adrians underbara kommentarer!

Betyg: 3/5